CSRD och CO2-rapportering för åkerier 2026
EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD trädde i kraft 2024 och rullas ut i vågor fram till 2028. För svenska åkerier betyder det nya krav på att mäta och rapportera utsläpp — både för egen räkning och som leverantör till större kunder. Här är vad ni behöver veta för att komma igång.
Det här behöver ni veta
- Vad är CSRD? EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive. Standardiserar hur företag rapporterar utsläpp och hållbarhetsdata i formatet ESRS.
- Vem omfattas? Stora företag från räkenskapsår 2025. Noterade SME från 2026. Övriga SME från 2028 (om de uppfyller kriterierna).
- Vad ska mätas? Scope 1 (direkt), Scope 2 (energi) och Scope 3 (värdekedja) för växthusgaser.
- Indirekt effekt: SME-åkerier som inte omfattas direkt får ändå krav på sig via stora kunders Scope 3-rapportering.
- Vad krävs i praktiken? Datainsamling per fordon och uppdrag, revisorbar beräkning, granskad hållbarhetsrapport.
Vad är CSRD och ESRS?
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och ersätter den tidigare NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Direktivet trädde i kraft 2024 och implementeras i svensk lag via ändringar i årsredovisningslagen.
Kärnan är att hållbarhetsrapportering ska vara lika strukturerad och revisorsgranskad som finansiell rapportering. Det sker enligt standarder kallade ESRS (European Sustainability Reporting Standards) — bland annat ESRS E1 som täcker klimatförändringar och växthusgasutsläpp.
För transport innebär det att utsläpp ska kunna redovisas per fordon, per uppdrag och per tjänst — och i många fall även för underleverantörer.
Scope 1, 2 och 3 för ett åkeri — konkret
Utsläppen delas in i tre kategorier. För ett åkeri ser fördelningen oftast ut så här:
Scope 1 — Direkta utsläpp (oftast 80–95 % av totalen)
Bränsle som förbränns i egna fordon: diesel, HVO100, gas (CNG/LNG), bensin i servicebilar. Räknas som kg CO2e per liter × förbrukning.
Scope 2 — Inköpt energi (oftast 2–10 %)
El till depå, tvätthall, kontor och eventuell elladdning. Kan redovisas både location-based (nationell elmix) och market-based (avtalad grön el).
Scope 3 — Värdekedjan (varierar kraftigt)
Underleverantörers transporter, fordon som kapitalvaror (tillverkning och skrotning), anställdas pendling, inköpta tjänster. För åkerier som mycket kör åt underleverantörer blir Scope 3 snabbt stort.
Så räknar ni CO2 per transport
Grundformeln är enkel:
För fossildiesel är emissionsfaktorn cirka 2,54 kg CO2 per liter (well-to-wheel). HVO100 har en betydligt lägre faktor, men den exakta siffran varierar med råvarukälla — använd leverantörsspecifika värden där det går.
Därefter normaliseras utsläppet per transport enligt kundens eller standardens krav:
- kg CO2 per ton-kilometer (GLEC-ramverket).
- kg CO2 per uppdrag.
- kg CO2 per levererad kolli.
För att få kvalitetssäkrade siffror behöver ni koppla ihop bränsledata (från tankkort eller telematik) med körsträcka och lastdata per uppdrag. Det är där automationen i ett TMS blir avgörande.
Data ni behöver samla in
För en revisorbar rapport räcker det inte med årlig bränslenota. Ni behöver datapunkter kopplade till enskilda transporter:
- Bränsleförbrukning i liter per fordon och dag.
- Bränsletyp (diesel, HVO100, LNG, el).
- Körda kilometer per fordon och uppdrag.
- Last i ton eller m³ per uppdrag.
- Fordonstyp, viktklass och Euro-klass.
- Start- och slutpunkt per uppdrag (för ton-km).
- Elförbrukning på depå (Scope 2).
- Underleverantörsdata vid inköpta transporter (Scope 3).
Modernt TMS och telematik samlar redan in merparten automatiskt. Utmaningen är att koppla ihop datan så att varje utsläppssiffra kan spåras bakåt till en verklig transport.
Vanliga fallgropar
- Manuell excel-hantering. Fungerar ett år, men blir ohållbart när revisorer kräver spårbarhet per transport.
- Gissade emissionsfaktorer. Generiska branschsnitt accepteras inte längre av stora kunder som har egna Scope 3-mål.
- Ignorera underleverantörer. Om 30 % av era uppdrag körs av inhyrda bilar är deras utsläpp er Scope 3 — och måste in i rapporten.
- Separat hållbarhetssystem. Dubbelarbete och datakonflikter uppstår. Bättre att bygga ovanpå befintligt TMS-dataflöde.
Automation gör rapporteringen hanterbar
För åkerier med 10–150 fordon är manuell CSRD-rapportering en dränering av administrativ kapacitet. Automation kan:
- Samla bränsledata direkt från tankkort och telematik varje dygn.
- Matcha förbrukning mot körda kilometer och utfört uppdrag.
- Beräkna kg CO2 per uppdrag, fordon och kund i realtid.
- Generera rapporter i ESRS-format eller skicka Scope 3-data direkt till kund.
- Larma vid avvikelser (ovanligt hög förbrukning, datahål).
Det är också så stora avsändare börjar kräva att data levereras — automatiserat, granskningsbart och realtidsnära. Åkerier som har det i sitt system vinner kontrakt.
Vanliga frågor
Vilka åkerier omfattas av CSRD?
Stora åkerier (över 250 anställda, 50 MEUR omsättning eller 25 MEUR balansomslutning, två av tre kriterier) rapporterar från räkenskapsår 2025. Noterade SME rapporterar från 2026. Mindre åkerier påverkas indirekt när stora kunder begär Scope 3-data på transporttjänster.
Vad är skillnaden mellan Scope 1, 2 och 3 för ett åkeri?
Scope 1 är direkta utsläpp från egna fordon (diesel, HVO, gas). Scope 2 är inköpt energi, främst el till depå och laddning. Scope 3 är indirekta utsläpp: underleverantörers transporter, fordon kapitalvaror, anställdas pendling. För de flesta åkerier är Scope 1 den största posten.
Hur räknar vi CO2 per transport?
Bränsleförbrukning × emissionsfaktor (för diesel: ca 2,54 kg CO2 per liter). Dela sedan på last-km eller ton-km beroende på rapporteringskrav. Det mest exakta är att hämta litermängd direkt från fordonet via telematik eller tankkort och koppla mot körda kilometer per uppdrag.
Vilken data behöver vi samla in?
Per fordon och uppdrag: bränsleförbrukning (liter), körda kilometer, fordonstyp, bränsletyp, vikt/volym transporterad, start- och slutpunkt. För Scope 2: elförbrukning på depån. För Scope 3: data från underleverantörer. Telematik och TMS bör kunna leverera merparten automatiskt.
Kan automation hjälpa med CSRD-rapporteringen?
Ja, markant. AI-automation kan samla telematik-, bränsle-, order- och fordonsdata kontinuerligt och beräkna emissioner per uppdrag i realtid. Det ersätter manuell excel-hantering och skapar en revisorbar dataström. NOGO kopplar detta direkt i befintligt TMS — se nogomedia.se/losningar/rapport-och-analys.
Vad händer om vi inte rapporterar?
Företag som omfattas direkt riskerar böter och förlorade upphandlingar. Större risk för SME är att förlora kunder: stora avsändare (dagligvaruhandel, bygg, industri) kräver redan nu Scope 3-data från sina transportörer. Utan siffror tappar man kontrakt.
Nästa steg för ert åkeri
Oavsett om ni omfattas direkt eller via era kunder är CSRD en fråga om datadisciplin. Det börjar med att koppla ihop bränsle-, fordon- och orderdata — och det är precis den typ av arbete NOGO bygger automation för. Vill ni se hur era data kan se ut i ett rapport- och analysflöde, börja här: