Vad är CSRD och ESRS?
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och ersätter det tidigare NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Direktivet trädde i kraft 2024 och genomförs i svensk lag via ändringar i årsredovisningslagen.
Kärnan är att hållbarhetsrapportering ska vara lika strukturerad och revisorsgranskad som finansiell rapportering. Det sker enligt standarder som kallas ESRS (European Sustainability Reporting Standards) — bland annat ESRS E1, som täcker klimatförändringar och växthusgasutsläpp.
För transport innebär det att utsläpp ska kunna redovisas per fordon, per uppdrag och per tjänst — och i många fall även för underleverantörer.
Scope 1, 2 och 3 för ett åkeri
Utsläppen delas in i tre kategorier. För ett åkeri ser fördelningen oftast ut så här:
| Kategori | Vad det är | Andel |
|---|---|---|
| Scope 1 — direkta utsläpp | Bränsle som förbränns i egna fordon: diesel, HVO100, gas (CNG/LNG), bensin i servicebilar. | Oftast 80–95 % |
| Scope 2 — inköpt energi | El till depå, tvätthall, kontor och eventuell elladdning. Redovisas location-based (nationell elmix) eller market-based (avtalad grön el). | Oftast 2–10 % |
| Scope 3 — värdekedjan | Underleverantörers transporter, fordon som kapitalvaror, anställdas pendling, inköpta tjänster. | Varierar kraftigt |
För åkerier som kör mycket med underleverantörer blir Scope 3 snabbt stort.
Så räknar ni CO2 per transport
Grundformeln är enkel:
kg CO2e = liter bränsle × emissionsfaktor
För fossildiesel är emissionsfaktorn cirka 2,54 kg CO2 per liter (well-to-wheel). HVO100 har en betydligt lägre faktor, men den exakta siffran varierar med råvarukällan — använd leverantörsspecifika värden där det går.
Därefter normaliseras utsläppet per transport enligt kundens eller standardens krav:
- kg CO2 per tonkilometer (GLEC-ramverket)
- kg CO2 per uppdrag
- kg CO2 per levererat kolli
För kvalitetssäkrade siffror behöver ni koppla ihop bränsledata (från tankkort eller telematik) med körsträcka och lastdata per uppdrag. Där blir automationen avgörande.
Data ni behöver samla in
För en revisorbar rapport räcker det inte med en årlig bränslenota. Ni behöver datapunkter kopplade till enskilda transporter:
- Bränsleförbrukning i liter per fordon och dag
- Bränsletyp (diesel, HVO100, LNG, el)
- Körda kilometer per fordon och uppdrag
- Last i ton eller m³ per uppdrag
- Fordonstyp, viktklass och Euroklass
- Start- och slutpunkt per uppdrag (för tonkilometer)
- Elförbrukning på depån (Scope 2)
- Underleverantörsdata vid inköpta transporter (Scope 3)
Moderna TMS och telematik samlar redan in merparten automatiskt. Utmaningen är att koppla ihop datan så att varje utsläppssiffra kan spåras bakåt till en verklig transport.
Vanliga fallgropar
- Manuell Excel-hantering. Fungerar ett år, men blir ohållbart när revisorer kräver spårbarhet per transport.
- Gissade emissionsfaktorer. Generiska branschsnitt accepteras inte längre av stora kunder med egna Scope 3-mål.
- Att ignorera underleverantörer. Om 30 % av era uppdrag körs av inhyrda bilar är deras utsläpp er Scope 3 — och måste in i rapporten.
- Ett separat hållbarhetssystem. Ger dubbelarbete och datakonflikter. Bygg hellre ovanpå befintligt TMS-dataflöde.
Automation gör det hanterbart
För åkerier med 10–150 fordon tar manuell CSRD-rapportering mycket administrativ kapacitet. Automation kan:
- Samla bränsledata från tankkort och telematik varje dygn
- Matcha förbrukning mot körda kilometer och utfört uppdrag
- Beräkna kg CO2 per uppdrag, fordon och kund
- Ta fram rapporter i ESRS-format eller skicka Scope 3-data direkt till kund
- Larma vid avvikelser (ovanligt hög förbrukning, datahål)
Det är också så stora avsändare börjar kräva att data levereras — automatiserat, granskningsbart och nära i tid. Åkerier som har det i sitt system vinner kontrakt. Se rapport och analys.